minhogstaonskan

Jaha, så börjar nu detta förbannade analyserande igen!!! Är så jäkla trött rent ut sagt på att det alltid är samma visa efter ÄL och innan mens. Idag är jag på dag 30, dvs två dagar innan min förra mens startade. Dock kom ÄL senare denna gång, tror jag iaf, inte lätt att veta när man fick utslag på stickorna i fyra (!) dagar! Vet inte vad jag ska rätta mig efter liksom, och ärligt talat orkar jag inte bry mig just nu. Är så jäkla trött på alltihopa, vill bara gräva ner mig, ligga inne och deppa i typ två dagar och tycka synd om mig, om oss, samt att tillåta mig själv att vara ledsen. Det är för övrigt något som jag har väldigt svårt för.

Jag brukar alltid ha ont i brösten, utmed sidorna, i ca fem dagar innan mens. Nu känner jag inte en tillstymmelse till smärta i något av dem, ska jag tolka det som ett bra eller dåligt tecken? Alla säger ju att de får sååå ont i bobbisarna när de är gravida, speciellt bröstvårtona. Varenda gång jag väntar mens så hoppas jag innerligt att börstvårtorna ska börja ömma, bränna, göra ont som fan rent ut sagt, för då vet jag att något är annorlunda. Tror ni de gör det nån gång??? NEJ, naturligtvis INTE! För den där vanliga, igenkännade värken, längsmed armhålorna gör entré och slår ner mitt hopp så jag trycks ner i skorna återigen, för jag vet, jag vet att den där förbannade värken är lika med kärringjävelns intåg om ca 5 dagar! Slår liksom ALDRIG fel!

Även den där klassiska molvärken som många säger sig ha innan grav, som påminner om mensvärk, den känner jag konstant efter ÄL. Och varje gång inbillar jag mig att nu, nu är det verkligen annorlunda! Vaje stick i magen analyseras, varje valk på magen studeras och varje tecken tas på stort allvar. Men varenda gång är de där sticken bara vanlig hederlig och tråkig PMS, valkarna är sviter efter alltför gott matintag på diverse lunchraster och de andra tecken är även de falska. Sååå jäkla trött på alltihopa!

En annan irriterande sak när vi ändå håller på är att min underbare doktor, som jag nästan skulle kunna gifta mig med ( det var innan) hade GLÖMT att skicka remisserna till oss för provtagning av HIV samt Hepatit B & C. Jag ringde mottagningen i torsdags och frågade varför de dröjde, då sa en av gynekologerna att han minsann inte skickat dem, så de bad så hemskt mycket om ursäkt! Ja, men vad fan, här sitter vi och väntar och våndas, så har han GLÖMT det???! Sjukvården upphör aldrig att förvåna mig, spelar liksom ingen roll att doktorn är världens snällaste och proffsigaste, även de är slapphänta och fattar inte hur mycket detta betyder för oss! Så nu kommer remissen till IVF fördröjas yterligare, jo men så klart när det gäller oss! Varför i hela friden kan INGENTING gå min väg just nu?? Undrar egentligen om jag gjort någon där uppe något fel???