Nervös

Hej!
 Måndagen är avklarad och jag sitter och funderar på lökarbesöket imorgon med vår läkare. Både jag och sambon är kallade, och vi vet inte riktigt vad det är vi ska göra. Jag misstänker dock att det bara är ett samtal om hur vi går vidare, samt genomgång av proverna som tagits.

Dessa prover är ju en hel djungel förresten! Jag har lämnat en massa blodprover hit och dit varje månad för att mäta progesteron (stavning??) östrogen, Röda hund (??) mm. Sambon däremot har lämnat ETT enda, visserligen vart det ju det obilgatoriska spermaprovet som inte är så himla kul kanske, men that´s it! Jag har blivit stucken i armen i tre månader, lidit alla helvetes kval, är dessutom livrädd för sprutor, så det har varit en riktig pärs! Sambon däremot nästan vägrade att lämna sitt spermaprov eftersom det var PINSAMT! Kan erkänna att jag vart lite irriterad på honom när han yttrade detta, men blev superglad när han väl gjort det!

De svar vi fått är i alla fall att jag ägglossar ( jo tack, det känns) samt att mannens simmare var normala, vilket var skönt! Detta har vi bara fått reda på genom brev, så detta ska väl stötas och blötas imorgon då kanske. Fick även remiss förra veckan om nya prover som tagits, så de har jag inte fått svar på!

Sambon är nog mest rädd för att HAN ska bli undersökt imorgon! Ha ha, herregud vad roligt det skulle vara i så fall! Att lägga sig i gynstolen är väl inget, har han sagt till mig när jag varit hos gyn, men skulle det gälla han själv, då är det en helt annan sak! Nej, så det hoppas vi VERKLIGEN att han slipper! Jag har dock förberett mig, man vet ju aldrig liksom om doktorn ber mig slänga upp benen i stolen, vill ju i alla fall ta det säkra före det osäkra! =)

Lingonveckan är för övrigt snart slut, höll på att bryta ihop totalt i fredes när kärringen (som jag så fint kallar henne) behagade att dyka upp, dessutom TRE dagar försent! Snacka om att sätta mitt psyke på spel!! Trodde att jag var gravid i tre hela dagar innan hon kom, och det har väl ALDRIG hänt att jag inbillat mig det förut under dessa 15 månader, nehe då!!! Yea right ...

Nej, nu ska jag sova och drömma om gynstolar och annat kul ....


Kram



Ge oss styrka att klara av denna resa
Nu är det vår tur



Kommentarer
Postat av: MariaB

Hej.



Jag sitter inte i samma sits som er utan jag har den stora lyckan att ha 2 små, men jag lider med alla som inte kan få (har par runtomkring mig som försöker och försöker men inget händer), vi har nu börjat försöka på nr 3 men har känslan att det kommer bli svårare än de första, lyxproblem. I alla fall så håller jag tummarna för er och hoppas ni får en liten egen guldklimp snart. Kram

2009-08-19 @ 08:47:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0