Spolningen ...


Söndag idag, helgen har gått alldelles för fort! Känns som att veckorna och helgerna bara rusar fram ...

Tänkte berätta lite om torsdagens spolning av äggledarna!

Var ju som sagt väldigt nervös, eller nervös är egentligen inte rätta ordet, var totalt vettskrämd! Hade mamma med mig, gjorde ju inte saken bättre att hon var precis lika nervös som jag var ... Hade tänkt ha med henne in, så hon kunde hålla mig i handen som hon alltid gjorde när jag var liten, men ändrade mig snabbt när vi kom in på gynmottagningen. Hon hade nog stressat upp mig ännu mer, så jag bestämde mig för att gå in själv.

När vi kom in på gynmottagningen träffade jag så klart två av mina elever där, är nämligen lärare. Jag menar hur stor är chansen att man träffar på dem just DÄR?? Dessutom skulle de in till samma doktor innan mig, så ja, det hela vart lite komiskt faktiskt. Fick vänta en halvtimme extra innan det var min tur, och det enda jag kunde tänka på var att min 400 mg ipren som jag skulle ta en timme innan undersökning, var totalt verkningslös vid det laget.

När jag väl kom in till doktorn kände jag mig lite lugnare, älskar verkligen min läkare! Är så glad att vi fått just honom! Var även en urgullig sköterska som var med, verkligen guld värd i sammanhanget. Fick ta av mig klänningen och ta på mig en sjukhusskjorta och hoppa upp i stolen. Först var det bara vanligt ultraljud, rutin för att utesluta graviditet samt att kolla så inga cystor fanns. Så klart var jag inte gravid, och han kunde inte heller se några cystor. Sedan var det dags för bedövningen. Och jag kan säga att sprutan som skulle bedöva livmodertappen var ca 30 cm lång!!!! Jag höll på att svimma när jag såg den, tänkte det här går ju aldrig, han kommer sticka mig långt upp i halsen! Spände mig rejält när han stack in den, tänkte att nu är min sista stund kommen. Och ja, jag ska inte ljuga, det gjorde FRUKTANSVÄRT ont när han stack första sticket. Kändes som om han tog tag i hela livmodern och vred den typ tjugo gånger! Fruktansvärt! Han skulle sticka mig på fyra ställen, och varje stick var en ren plåga. Tänkte att nu ångrar jag mig, vill inte mer, men samtidigt visste jag om att jag visst skulle klara det, så det var bara att bita ihop.

När väl bedövningen var satt pausade vi lite och sedan var det dags att sätta katetern i livmodermunnen. Tänkte att nu kunde det inte bli värre, men ack så fel jag hade! Fy tusan vad ont det gjorde!! Kändes som jag både skulle kissa och bajsa på mig samtidigt, fick ett enormt tryck där bak och en smärta som sökte mig genom hela kroppen! Usch, då var jag nära att svimma. Skrek till och tårarna rann, grät inte, men tårarna rann liksom automatiskt av smärtan. Sköterskan var helt underbar och höll mig i handen, försökte visserligen slå bort henne men hon höll bestämt kvar handen, dock något tillknycklad när allt var klart sen!

Sedan var det dags att spruta in kontrasten via katetern. Vid detta laget var jag så förberedd på smärtan, så det kom inte som någon överraskning. Detta var en annan känsla, mer i magen. Han sprutade in i intervall ungefär sex gånger och varje gång fick jag som väldigt stark mensvärk i ca 10 sekunder. Inte skönt precis, väldigt obehaglig känsla. Jag låg och knep mig själv i benet varje gång smärtan kom för att fokusrea på något annat, har ett rejält blåmärke där nu kan jag säga!

Även om allt var en väldigt jobbig upplevelse gick hela grejen relativt snabbt, man klarar ju av det för att man måste och vill! Efterråt tog han ett ultraljud (kommer att älska detta hädanefter, inget i gynstolen kan skrämma mig efter detta) där man kunde följa hur väskan spred sig i äggledarna och runt livmodern. Detta gjorde inte alls ont och jag kunde hänga med hyfsat, fast jag inte fattade något som vanligt! Men vätskan flöt ut fint och det var passage i äggledarna. När doktorn sa detta till mig brast allting och jag började störtböla! Det liksom släppte för mig, jag slappnade av och dessutom blev jag så glad. Inget stopp, inga fel och jag levde fortfarande! =)

Efterråt fick jag ta det lite lugnt, klä på mig dricka vatten och svälja pencellin. Frågade varför, men kommer faktiskt inte ihåg vad de svarade. Var bara så glad att det var över och att jag hade klarat av det! Sedan hade jag och doktorn ett samtal där vi gick igenom allt igen. Han kramade faktiskt om mig och berömde mig, stolt som en tupp blev jag! He he ... Fick pergotime uskrivet för att få lite mer regelbunden ÄL, ska tas varannan månad from. nästa mens. Han sa dock att remissen till IVF inte var skickad eftersom vi måste komplettera med HIV - och syfilis prover, vi har tydligen inte tagit dessa. Så fort de är tagna skickas remissen, hoppas få ta dem denna vecka som kommer. Han sa även att om det nu var något litet i vägen i äggledarna så hade det sannolikt spolats bort nu eftersom vätskan rann igenom. Så han sa att sex nu vid denna ägglosnning kan vara bra. Ska ju ha det nu i dagarna. Tog honom på orden så när vi kom hem så var det bara att på det! Problemet var ju bara att jag hade en fruktansvärd mensväk efter undersökningen och var en aning öm, men skam den som ger sig! ;)

Dock har inte allt varit helt problemfritt efterråt. Hade som sagt enorm mensvärk efterråt och väldigt ont inne i mig på något vis, och har haft sen dess. Fick även en hel del bruna flytningar (ursäkta detaljerna) och igår så kom det en rejäl klump med mörkrött blod. Blev jätteskraj, var det mensen som kom??? Har googlat en del och sett att man kan få blödningar efterråt, men doktorn sa inget om detta. Har dock inte blött idag, knappt några flytningar heller, så kanske var det gammalt blod som skulle ut? Tänkte iaf ringa imorgon och fråga dem på mottagningen, vill inte oroa mig i i onödan!

Testar även med stickor, som börjar ge utslag, fast inte full stegring, så jag utgår från att ÄL är på g!

Oj, detta blev långt, men ville berätta om min erfarenhet kring det hela. Helt klart värt det, men det var nog det värsta jag upplevt hittills i smärtväg!


Kommentarer
Postat av: Jenny

Usch, det låter ju inte alls kul, men skönt att ha det överstökat! Jag som har funderat på att försöka få till en sådan eftersom jag har hört att det ska ge "goda resultat" vid endometrios, men nu vet jag inte om jag vågar.



Du sa förresten att de kollade efter cystor innan - kan de inte spola om de hittar sådana?

2009-08-30 @ 22:53:50
URL: http://www.minadrommarsbarn.blogspot.com/
Postat av: MariaB

Du det där låter inte som något trevligt att göra. Skönt att det är över. Håller tummarna att det fungerar snart för er :)

2009-08-31 @ 08:40:13
Postat av: carro

Halloj!



Fy attans vilken vidrig upplevelse.. Jag var en av dom där som svimmade.. Men det ville jag ju inte säga till dig :-) Det är hemskt!



Gud vad skönt att du trots allt klarade av det och att du fick pergo! Härligt! Nu har ni en spännande resa framför er och du ska se att det kommer att gå bra!

Kram

2009-08-31 @ 19:55:20
URL: http://barro55.spaces.live.com
Postat av: N

Tack för era underbara kommentarer, värmer oerhört ska ni veta!!! Blir så glad när jag kikar in här och ser att det finns människor som tar sig tid att kommentera! Tack!!



Jenny: Jag tycker helt klat du ska göra det, är sååå värt det! Jag stod ut eftersom jag ville veta om det verkligen var ngt fel, vilket det nu som tur var inte är! Men då vet jag ju det, behöver inte fundera över det varje månad som mensen kommer! Sen upplevs smärtan olika vad jag har förstått. Jag har väldigt låg smärttröskel, och jag spände mig oerhört. Ont gjorde det, vill inte hyckla, men jag skulle gjort om det om det var tvunget. Allt för att få till vår lilla bebis!



Kramar till er alla!

2009-08-31 @ 21:15:42
URL: http://minhogstaonskan.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0