Ikea-besök
Idag har vi varit på Ikea, vi har äntligen beställt vårt nya kök!!! Känns helt underbart att få komma igång med det, som jag har väntat och längtat!! Vi håller på att renovera vårt hus som vi flyttade in i förra året. På nerevåningen har vi bara köket kvar, och nu ska det alltså påbörjas!! Jag är ett STORT fan av vitt, vitt och åter vitt, så självklart blir det ett vitt kök också! =) Vi ska bryta av med valnötsmönstrade bänkskivor och kaklet tror jag kommer gå i någon gråaktig ton, ej bestämt det ännu ... Golvet komer också bli vitt, då vi har vitlutat trägolv i vardagsrummet, dessa rum går liksom ihop. Tror det kommer bli supernajs!! Åh, önskar så jag kunde ge er min adress till min renoveringsblogg, hade varit så kul om ni häslade på där okså! Där skriver jag bara om min och sambons renovering av huset samt om inredning, ett av mina STORA intressen. =) Dock vågar jag inte lämna ut bloggadressen här eftersom jag då garanterat kommer bli avslöjad vem jag är! Ha, ha låter lite mysko det där, men eftersom vi kommer från en liten ort så är det supermånga som läser min andra blogg, och de har helt enkelt inte att göra med vårt privatliv och vårt problem.
Utåt sett är jag en väldigt glad, social, framåt och positiv tjej, som nog väldigt många här runtomkring tror har glidit på en räkmacka eller vad man ska säga. Jag har varit tillsammans med min stora kärlek i snart elva år, jag fick fast jobb nästan direkt efter lärarutbildningen ( i ett svårt läge för lärare), och vi hittade snabbt vårt drömhus vid havet som vi nu renoverar. Allt har liksom klaffat perfekt, och alla vet ju inte om det stora, tomma hål i våra hjärtan. Undrar om det ska vara så egentligen ... Att bara för att "allt annat" går bra, så kan inte precis ALLT gå bra om ni fattar vad jag svamlar om ...? I alla fall så är det nog inte många som vet att jag mår så dåligt emellanåt som jag gör, jag visar det inte på det sättet utåt sett. Ibland skulle man ju bara vilja ställa sig och skrika det rakt ut så att folk fattade, men det gör man ju inte!
Besöket på Ikea var i alla fall allt annat än kul,. förrutom beställningen av köket då. Tror fan ALLA södra Sveriges gravida kvinnor befann sig där idag. Herregud vad många bebismagar vi såg, och även barnvagnar med små nyfödda knyten. Usch, fick små hugg i hjärtat hela tiden. Speciellt när vi gick igenom barnavdelningen med alla underbara små barnsaker och inte minst spjälsängarna! Kommer ihåg när vi började planera barn och hur vi stod och drömde där vid spjälsängarna om vilken vi skulle ha ... Då var vi så hoppfulla, förväntansfulla och pirriga. Nu kan jag knappt gå igenom där längre. Och skulle vi bli gravida så skulle jag inte våga ställa mig där och drömma mig bort förren jag passerat vecka 25 minst! Känns som man hoppats och önskat detta så länge att det känns helt onåbart, omöjligt och alldelles för bra för att det skulle kunna hända oss. Känns lite som man tappat hoppet, man gör det när man försökt så länge utan resultat. Tror nog vi är fler barnlösa som känner så. När ska man egentligen våga låta sig glädjas?
Åh vad roligt att renovera! Måste kännas skönt att ha ett projekt på gång, att kunna avlasta tankarna lite. Känner själv att jag fokuserar och oroar mig mer för det här med graviditeten nu när jag inte har något på gång.
Känner igen mig i det du skriver. Jag har haft tur i det mesta; med jobb, lägenhet, kärlek och så vidare. Det blir lätt så att folk tycker att "men du kan väl inte ha det jobbigt på något sätt", men allt är ju inte som det ser ut på ytan.
